Uncategorized

Julfirandet är i Spanien skiljer sig från det vi är vana vid i Sverige. Julafton är inte någon stor högtid som i Sverige. Inte heller juldagen ligger i topp i spanjorernas firandet. Det gör däremot trettondag jul, Tre heliga kungars dag, som spanjorerna säger. Vi talar om Tre vise män, och tillmäter inte trettonhelgen någon större betydelse.

Några dagar före jul råder febril aktivitet på torg och kyrkor runt hela Spanien. Då sätter man upp årets ”Belén”. Så sker även i lilla Portmán. ”Belén” är spanska för ”Betlehem” och ”julkrubba”. Bilden visar en liten detalj i en klassik julkrubba i provinsen Murcia.

Skillnaden mot våra svenska krubbor, som förekommer i många hem och kyrkor, är att de spanska krubborna är större och finns inte bara i kyrkor utan också på torget i varje spansk stad eller by. Det kan – som i Cartagena eller Murcia – vara enorma kreationer med hus, gårdar, hantverkare, floder, marknader och människor, som visar hur livet var kring året för Jesu födelse och levnad.

I vissa byar så görs även vissa Beléns levande med vanliga människor som klär ut sig till dåtidens fåraherdar, till Josef, Maria, de visa männen och så vidare.

8 december börjar julfirandet med den nationella helgdagen Den obefläckade avelsen (La Inmaculada Concepción). Denna dag firar man Maria, inte Jesu födelse som många tro.

22 december tar julfirandet fart med något högst profant, det stora spanska jullotteriet, kallat Den fete (El Gordo). Den har fått smeknamnet El Gordo på grund av de enorma mängder pengar man kan vinna. Den totala vinstpotten ligger i år på 2 380 miljoner euro! Julens lottodragning har skett sedan den 22 december 1812. Den direktsänds sedan många år på TV och radio från Teatro Real i Madrid.

24 december är julafton, som inte är någon stor högtid i Spanien. Men det är denna dag – snarare än juldagen – som man firar. Julafton heter på spanska nochebuena, ”goda natten”, och då äter man en av de stora familjemiddagarna under året. Tomten kan komma med presenter till barnen denna kväll eller på juldagens morgon, men än så länge är det mindre vanligt. Efter måltiden går många spanjorer till midnattsmässan, eller som den kallas för i Spanien, Tuppens mässa (La Misa del Gallo).

25 december är juldagen (Natividad del Señor), som är helgdag i Spanien. Juldagen är en lugn familjedag, då man tar en promenad, träffar släkt och vänner samt äter en stor lunch. De flesta butiker är stängda. Annadag jul är vanlig vardag.

28 december är värnlösa barns dag (Día de los Santos Inocentes, bokstavligt “De heliga oskyldigas dag”). Dagen är större än i Sverige, där vi knappt vet varför vi har den – för att hedra de oskyldiga barn som Herodes lät mörda i jakten på Jesus. I Spanien är det en glad och skämtsam dag, en spansk motsvarighet till första april, då både enskilda och massmedier excellerar i att lura folk.

31 december är nyårsafton (Nochevieja, bokstavligt Den gamla natten). Precis som i Sverige och många andra länder lyssnar man till tolvslaget, i Spanien från Plaza del Sol i Madrid. Strax innan klockan slår tolv, är det tradition att äta tolv vindruvor, en på varje klockslag, då sekunderna blir lite längre än vanligt.

1 januari är nyårsdagen (Día del Año Nuevo), som är helgdag. Festligheterna från nyårsafton fortsätter vanligen flera timmar in på nyåret.

5 januari är trettondagsafton, då De tre vise männen – Kasper, Melker och Baltsar – kommer till de spanska barnen med presenter. De tre vise männen heter på spanska De magiska kungarna (Los Reyes Magos) och spelar ungefär samma roll som jultomten i Sverige. Spanska barn skriver brev till de tre kungarna och besöker dem i köpcenter och stora butiker. Vid skymningen går eller åker kungarna i parad genom städer och byar i hela Spanien och från paradvagnar kastar man ut godis och även små presenter till barnen. 

6 januari är trettondagen och julafton för alla barn, för på morgonen får barnen sina julklappar. De får det till minne av denna dag, då de tre vise männen anlände till Betlehem med gåvor som guld, rökelse och myrra. Den 7 januari börjar vardagen igen, ett månadslångt julfirande är över.

Under toppvijetten Göra finns en fyllig artikel om Helg- och festdagar i Spanien.

text och foto:
Jörgen Bengtson

Spanska korvar slår svenska! Det finns många typer av spansk korv, cirka 70 olika sorter, enligt tidningen Amigos (nummer 3, 2019).

Smaklösa och köttfattiga korvar är vanliga i Sverige – men inte i Spanien. Det finns ett stort utbud av framför allt fläskkorv, kokta eller råa, rökta eller lufttorkade, alla mer laddade med äkta korvråvaror än svenska korvar.

Korv på spanska, ”salchicha”, finns i olika former. Här är de vanligaste:

• Chorizo: fläskkorv med paprika, som torkat och finns som rökt eller färsk (bilden).

• Fuet: fläskkorv som är lufttorkad och smal.

• Longaniza: fläskkorv med fläskkött och späck, kryddad med salt, kanel, muskot och vitpeppar.

• Morcilla: blodkorv med grisblod, späck, insterflott, lök och ris, kryddad med salt, nejlikor, svartpeppar, paprikapulver, kanel, oregano, pinjenötter och lagerblad.

• Salchichón: förstklassig, salamiliknande, rökt korv gjord på fläskkött och späck, kryddad med salt, svartpeppar och vin.

• Sobrasada: bredbar fläskkorv med paprika.

Spanska korvar är inte särskilt kryddstarka. Inte ene en korv som är ”picante” (kryddstark) är särskilt stark med svenska mått mätt.

Jörgen Bengtson
Foto: Pixabay

Spanien har världens renast stränder! Åtminstone om man utgår för hur många stränder som har så kallad Blå flagg.

I år vajar 566 blå flaggor på spanska stränder. Bakom utmärkelsen Blå Flagg (på engelska Blue Flag) ligger organisationen Foundation for Environmental Education (FEE), som är den mest prestigefyllda miljömärkningen av stränder som finns. Blå Flagg startade i Frankrike 1985.

När FEE blåflaggsklassar badvattnet på en strand, gör FEE det efter återkommande mätningar under tre år. Inget avloppsvatten eller industriavfall får påverka stranden och vattenkvaliteten. Organisationen kartlägger också omgivningen, för att kontrollera om det finns dolda gift- eller avfallskällor. Strandens ägare är också skyldig att vårda strandnära områden med känsliga ekosystem. För att kvalificera sig måste en strand uppfylla 29 tydliga kriterier.

Små stränder har svårt att bli ”blåklassade”, eftersom provtagningen är omfattande och krav finns på bland annat badvakt . Därför har Portmáns playa inte blå flagg. Närmaste stränder med Blå flagg är:
• Ensenada del Esparto, La Manga
• Levante Cabo de Palos, Cabo de Palos
• Cala Cortina, Cartagena

Blå Flagg omfattar inte bara stränder, utan också småbåtshamnar (marinor) och fartyg.

Jörgen Bengtson

Föreningen Más Amigos organiserar svenskar och övriga nordbor – som är fast- eller fritidsboende på Costa Blanca och norra Costa Cálida – i tre lokala föreningar. Den sydligaste av dessa byter nu namn till Más Amigos Los Alcázares, för att tydligare markera sin geografiska hemvist.

Avdelningen tycker att det tidigare namnet, Más Amigos Mar Menor, inte är tydligt nog.

Föreningen vill fokusera bland annat på uthyrning av bostäder och spanskstudier.

– Då har det blivit ännu viktigare att kunna visa exakt var vi ligger någonstans längs Mar Menor-kusten och vi har därför nu valt att identifiera oss redan i namnet: ”Más Amigos Los Alcázares”, skriver föreningen i senaste numret av den gemensamma medlemstidningen för alla tre avdelningar, Amigos (augusti 2019).

Avdelningen i Mar Menor-området vill också locka fler att läsa spanska:

– Skicka in en föranmälan till e-post losalcazares@masamigos.com och meddela att ni är intresserade, så vi kan hitta rätt lokal, skriver föreningen.

Más Amigos Los Alcázares håller till på Calle Río Ter 20, 30710 Los Alcázares, och har kontaktvägar via telefon (+34 649 300 487) och e-post (losalcazares@masamigos.com).

Avdelningen arrangerar egna program och har grupper för bland annat bridge, böcker (bokcirkel), golf, gymnastik, måleri, fotografi, petanca (boule) samt sång och musik.

Jörgen Bengtson

Spanien är ett körvänligt land, med relativt lugnt tempo i trafiken och vänliga bilister. Men trafikreglerna är inte att leka med – och betydligt striktare än i Sverige.

Den som tycker att det är dyrt att köra utan trafikförsäkring i Sverige – cirka 100 kronor per dag för en personbil – har inte sett prislistan i Spanien: bot på 16 500 kronor (1 500 euro), som man måste betala inom 30 dagar.

I Spanien är det också mängder av andra trafikförseelser, som har dryga böter. Här är några exempel, som vi hämtat ur artikeln ”Trafikmissar kan stå bilägare dyrt” (Mas Amigos, nummer 4, 2019).
• biltvätt på gatan: upp till 3 000 euro
• prata i mobilen under färd, köra med headset, ingen försäkringshandling i bilen: vanligen 200 euro per förseelse
• inte anmält ny adress till spanska Trafikverket (Trafico) för den som har bil i Spanien: 200 euro.

Till det positiva hör att för de flesta böter finns en rabatt om man betalar på plats. Detta fick er utsände att lovprisa den spanska polisen vid en fortkörning, då boten plötsligt blev hälften så stor om man betalde på plats med kort.

Jörgen Bengtson
Foto: Pixabay

Provisen Murcia, som Portman ligger i, är känd för sin mat och matglädje. I senaste numret av tidskriften Amigos (4, 2019) finns en artikel om ”Matglada Murcia”.

Murcia har ett smeknamn i övriga Spanien, ”Spaniens egen grönsakstäppa” (La Huerta de España).

– De murcianska människorna har inte endast rykte om sig att vara ett synnerligen gladlynt folkslag, utan är även matglada i högsta grad. Tradition och klimat ger upphov till odling, produktion, export och konsumtion av grönsaker och frukter i alla de gladaste färger och varianter, skriver tidningen.

Artikeln uppehåller sig vid olika maträtter, som är typiska i Murcia, till exempel svart ris färgat av bläckfiskbläck (arroz negro), gris (credo), kanin (conejo), korv (chorizo), fisken guldsparid (dorada), bläckfisk (calamar), snigel (caracol), många olika grönsaker och maträtten paella.

Just paella, en risrätt med kött, fisk eller skaldjur, är en klassisk rätt i hela Spanien. Men den skiljer sig åt mellan olika delar. I Murcia är den ”caldoso”, det vill säga mer flytande eller rent av såsig. I exempelvis Valencia är det mer torr.

En paella tar tid att tillreda, vanligen 20–30 minuter, och kräver vanligen att man är minst två personer som beställer den. Medan man väntar på paellan är det läge att prova på en förrätt (primer plato). I dagens rätt (menú del día) ingår ofta förrätt (primer plato), huvudrätt (segundo plato) och efterrätt (postre).

Typisk mat i Murcia, som finns som både förrätt och huvudrätt, är köttbullar i sås (cocido de pelotas) och blodkorv (morcilla) med ris som liknar svensk blodpudding, liksom rätter med ingredienserna ovan. En vanlig efterrätt är äggpudding på kaka eller bröd (pan de calatrava).

Text och foto:
Jörgen Bengtson

Cirka en timme från Portmán, drygt två mil norr om staden Murcia, ligger flera romerska bad. Ett av baden, Balneario Leana, har nyligen öppnat efter omfattande renoveringar.

I det lilla samhället Fortuna finns två bad, Balneario Leana och La Fuente. Det senare är av enklare slag och har inte fått någon upprustning på åtskilliga år.

I Balneario Leana finns två utomhuspooler, en så kallad infinitypool med 31-gradigt vatten och en som håller 36 grader. För den som suktar efter ännu varmare vatten, går det bra att simma till en inomhusbassäng med ytterligare några grader varmare vatten.

I närbelägna kurorten Archena finns ett klassiskt romerskt bad, Balneario de Archena. Här finns mineralrika källor, där romarna anlade bad. Under 1800-talet växte ett modernt bad fram. Dagens romerska bad erbjuder både underhåll av slitna kroppar och underhållning för besökare.

Här finns bubbelbad, vattensängar, vattenfall, jetstrålar och andra sätt att låta vatten smeka eller knåda kroppen och en vattengång (Balnea circuit), där man cirkulerar mellan hetta och svalka, både som vatten och luft. Kallast är en isgrotta, vars vatten håller två grader Celsius. Ett speciellt bad har en bassäng med hög salthalt, där man kan flyta till musik.

Det finns också behandlingar av olika slag på hotellen i Archena. Delar av anläggningen ligger direkt ovanför de heta källorna (bilden), med ett av hotellen i våningsplanen ovanför.

Text och foto:
Jörgen Bengtson

Svenska seniorer – 55 år och äldre – har Spanien som sitt favoritresmål. Det ligger med 47,5 procent långt före Grekland (26 procent), Italien (22), Sverige (19) och USA (12).

Det visar en internetbaserad undersökning, seniorbarometern, från företaget Smart Senior, där drygt 5 000 seniorer medverkat.

Sveriges seniorer reser ofta utomlands och är borta under längre perioder. De allra flesta föredrar att resa under hösten. Därefter kommer våren, som över hälften av seniorerna har valt.

Nästan fyra av tio (37 procent) säger att de spenderar mer på resande i dag än för fem år sedan, en ökning med tio procentenheter sedan förra mätningen för ett år sedan.

– Sveriges seniorer reser som aldrig förr och det ökar för varje år. Undersökningen bekräftar seniorernas, Sveriges köpstarkaste målgrupp, förkärlek för upplevelser och resor. De har tid, är resvana och har de ekonomiska förutsättningarna, säger Mathias Lang, VD för Smart Senior, enligt tidskriften Mas Amigos (nummer 1, 2019).

Han kallar seniorerna i Sverige för en ”mycket köpstark målgrupp som gärna spenderar pengar på upplevelser, hälsa och välmående samt resor”.

– Sveriges seniorer, ofta med höga inkomster, stora tillgångar och låga skulder, svarar för två tredjedelar av den svenska köpkraften, säger Mathias Lang,

Jörgen Bengtson
Bild: Mas Amigos