Nordöst om Torreiveja, utanför staden Santa Pola, ligger ön Tabarca med en liten stad och charmig miljö.
Båtar går till Tabarca från främst Santa Pola, som ligger närmast, men också från Torrevieja, Guardamar, Alicante och Benidorm. Det finns även taxibåtar till ön.
Halv dag för att se Tabarca
Båtarna från Santa Pola är sommartid katamaraner, som har glasfönster i skrovet, vilka gör det möjligt att se havets fauna och flora på ett fantastiskt sett. Vintertid tar mindre passagerarbåtar besökare och bofasta till och från ön. Båtturen tar cirka 30 minuter.
Tabarca är en liten ö, 1 800 meter lång och som mest 300 meter bred. Den är Spaniens minsta ö med bofast befolkning, som numera bara är knappt 60 personer mot 1 055 år 1920.
Om man vill se ön ordentligt, vandra runt på hedlandskapet i öster, strosa genom stadens gator och gränder samt få sig något lätt att äta eller dricka, tar det cirka 3,5 timmar.
Platt och liten ö
Tabarca ligger utanför Santa Pola men hör till kommunen och storstaden Alicante, norr om Santa Pola.
Tabarca är också känd under namnen Nueva Tabarca (på valencianska Nova Tabarca), Isla Planta (Illa Plana) och Illa de Sant Pau.
Namnen säger mycket om öns historia. Isla Planta betyder ”platta ön”, vilket säger allt om öns topografi. Illa de Sant Pau betyder ”Den helige Petrus ö” och syftar på att aposteln Petrus ska ha landstigit på ön.
På Tabarca fanns tidigare en strategiskt viktig stad. Nu bor här knappt 70 personer i en stillsam by, även om befolkningen ökar många, många gånger om sommartid.
Befolkningen lever främst på fiske – fisken säljer de på marknaden i Santa Pola – och turism.
Tidigare piratnäste och garnisonsö
Tabarca har en spännande historia som tidigare piratnäste och fängelseö.
Före 1700-talet var ön piratnäste. Ön hörde till Republiken Genua tills ön i mitten av 1700-talet blev spansk. Under den senare hälften av 1700-talet fick staden ringmur och befästningar. Delar av ringmuren är dock äldre.
Spanien hade en garnison på ön till mitten av 1800-talet.
Fint hedlandskap
Öster om staden finns en stor hed med gräs, barrväxter, blommor och för hedar ovanliga växer som kaktusar. Denna östra del av Tabarca utgör mer än halva öns yta.
Hedlandskapet rymmer tre byggnader och en ruin: en solitär i form av en massiv stenbyggnad som till mitten av 1950-talet var fängelse (bilden); en 14 meter hög fyr som ännu är i bruk; en muromgärdad kyrkogård allra längst bort från bebyggelsen.
En bra gångstig går runt ön. Många fina vikar med fantastiskt klart vatten bjuder in till bad och snorkling. Ön saknar – med ett undantag – sandstränder, men har bitvis stränder med torkad tång, som ger ett mjukt underlag att gå på.
Havet dominerar menyn
Stadens ringmur finns till stora delar kvar. Husen är pittoreska och välbevarade. Raka gator delar in den lilla staden med dess två torg. Den enda byggnaden som reser sig över de låga husen är kyrkan.
Det finns några hotell och vandrarhem på ön, åtskilliga restauranger och barer samt ett fåtal butiker.
På restaurangerna dominerar fisk och skaldjur. Här kan man äta utmärkta tapas eller hela måltider med havets läckerheter, dock med priser som är högre än på fastlandet.
I anslutning till hamnen, som ligger mellan staden och hedlandskapet i öster, finns Tabarcas playa, som också är öns enda sandstrand. Här finns även museum, polisstation, butik samt kaféer och barer.
Bra ö för bad och dyk
Tabarca platta och karga natur påminner om Alvaret på Öland eller hedlandskap i Skottland.
Livet på ön må vara kargt för växter och djur. Men på sina platser frodas växtligheten och i vattnen runt ön är livskraften stor. Här finns ett rikt fisk-, skaldjurs- och växtliv, som gör ön populär för den som vill snorkla eller dyka. År 1986 blev vattnen runt Tabarca marin nationalpark, den första i Spanien. För att främja det marina livet har myndigheterna byggt ett konstgjort rev utanför ön. På Tabarca fanns tidigare Spaniens sista koloni av munksälar.
Ön är populär för den som vill hitta en vik för sig själv. Under långsäsong kan man få en privat strand på Tabarca. I vissa vikar kan man tydligt känna av tidvattnet. Stränderna är mestadels av grovkornig sand eller småsten, här och där täckta av torkad tång.
Text och bild:
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 3 januari 2017