Spanien är känt för sina religiösa högtider och folkfester, fiestas. Under Francodiktaturen var folkfester förbjudna. General Franco tillät endast att spanjorerna firade religiösa högtider – och då under strikta former.
När Francos diktatur föll, tog folket igen årtionden av förlorade festdagar och började fira mer än något annat land i Europa.
Många anledningar till fest
Spanien har många anledningar till fest i form av nationella och regionala helgdagar. Förutom religiösa helgdagar finns också profana helgdagar, både nationella och lokala. Till detta kommer de talrika folkfesterna. Det är omöjligt att överblicka alla festdagar.
Till festerna hör i allmänhet god mat och alkoholhaltiga drycker. Folkfester, fiestas, innehåller vanligen också musik och dans.
Varje by och stad har årliga fester vid sidan av de regionala eller nationella högtidsdagarna. Det är omöjligt att täcka in alla högtider i Spanien, för de är för många.
Därför nöjer vi oss med att berätta om Spaniens nationella helgdagar och helgdagsaftnar – varav de flesta är religiösa – samt de regionala helgdagarna i provinserna Murcia och Valencia, som gränsar till Murcia i norr.
Nedanstående kalender börjar med julfirandets start i början av december.
Jul och nyår
8 december börjar julfirandet med helgdagen Den obefläckade avelsens dag, La Inmaculada Concepción.
22 december kommer ett kommersiellt inslag i julfirandet, som får hela Spanien att stanna upp, stora jullotteriet, La Lotería de Navidad. Under fem timmar har spanska medier direktsändning från dragningarna i lotteriet, som är en nationell angelägenhet utan motsvarighet i Sverige. Det är också världens största eller näst största återkommande lotteri, därom tvistar de lärda. Huvudvinsten kallas el Gordo (”den stora”).
24 december infaller julafton, La Nochebuena. Liksom i Sverige är det inte en helgdag men ändå huvuddagen för julfirandet.
Julafton är dock inte julens stora julklappsdag och firardag som i Sverige. I Spanien handlar julafton mindre om presenter och mer om samvaro kring ett stort middagsbord, julkrubba och berättelsen om Jesu födelse. Julkrubborna är en enorma och innehåller scener från den bibliska historien, som den på bilden från Cartagena.
25 december, juldagen, Día de la Navidad, är helgdag och även den en familjehögtidsdag. På juldagen står åter en måltid i centrum, men nu i form av lunch. Jultomten, Papá Noel, växer i popularitet under anglosaxiskt inflytande, men än så länge har de Tre vise männen (i Spanien talar man om Heliga tre kungar) övertaget.
26 december, annandag jul, är helgdag, i Spanien känd som Helige Stefans dag, Día de San Esteban.
28 december, värnlösa barns dag, Día de los Inocentes, firar spanjorerna för att hedra de oskyldiga barn, som kung Herodes lät mörda i jakten på det nyfödda Jesusbarnet. Dagen är dock inte präglad av detta allvar, utan av skämt som gör den till en spansk version av första april i Sverige. Människor skämtar med varandra och lurar sina vänner. På stan sprider folk tvålskum, som finns att köpa på burk. I press, radio och tv excellerar medierna med konstiga nyheter.
31 december, nyårsafton, är vardag, men dagen blir innan den är till ända en stor firardag, både i bostaden och på krogen. Maten är åter central; den intas sent på kvällen och består av mycket skaldjur. En speciell sed är att äta vindruvor under tolvslaget, en druva per klockslag fram till midnatt. Klockan slår tolv gånger, så det gäller att äta fort så man hinner med och kan hoppas på ett lyckosamt nyår; druvorna kallas ”lyckodruvor” och säljs i separata förpackningar.
1 januari, nyårsdagen, Día de Año Nuevo, är helgdag. Mycket av nyårsfirandet fortsätter under årets första timmar. Spanjorerna går inte och lägger sig, när det nya året har inträtt.
5–6 januari, trettondagsafton eller Heliga tre kungars dag, Día de los Reyes magos, är julhelgens stora festdag.
Den börjar med stor parad på kvällen den 5 januari, Cabalgata de los Reyes, i alla spanska städer och byar. Festen fortsätter den 6 januari. Både stora och små barn får denna dag, eller snarare kväll, möta de tre vise männen, Kasper, Melker och Baltsar, som åker eller går i procession och kastar godis eller andra små presenter till barnen. På bilden har de precis stigit av processionsvagnen i Portmán. I Spanien kallas Bibelns tre vise män för heliga tre kungar, Los Reyes. Trettondagsafton är också en samlingsdag för familjen. På kvällen äter spanjorerna traditionell trettondagsaftonsmiddag. Dagen före ställer barnen var sitt par skor utanför ytterdörren eller fönsterblecket och kryper till sängs, med vetskap om att nästa dag ligger det presenter i skorna, för då har Kasper, Melker och Baltsar varit där och lämnat gåvor. Barnen ska dock inte glömma att lägga ut hö och ställa fram vatten till deras kameler.
6 januari, trettondag jul, Epifanía del Señor, är helgdag.
19 mars är fars dag, Sankt Josefs dag, San José, helgdag i provinserna Murcia och Valencia.
Påsken
Palmsöndagen är helgdag, Domingo de Ramos.
Skärtorsdagen är inte helgdag, Jueves Santo.
Långfredag är en stor helgdag i Spanien, Viernes Santo, med stora, allvarsamma processioner genom varje stad och by.
Påskdagen är också en viktig helgdag, Domingo de Resurrección.
Annandag påsk är inte helgdag i Spanien som helhet, men väl i provinserna Murcia och Valencia, Lunes de Pascua.
Sommaren
1 maj är en profan helgdag, som på spanska heter arbetarnas dag, Día del Trabajo eller Fiesta del Trabajo.
9 juni är en profan helgdag i provinsen Murcia, Murciaregionens dag, Día de la región Murcia.
24 juni, Johannes Döparens dag, Fiesta de San Juan, i Sverige mer känd som midsommardagen, firar även spanjorerna. Till skillnad från i Sverige är helgdagen inte rörlig utan fast. Firandet börjar på La Noche de San Juan (midsommarafton). Den lockar människor till stränder i allmänhet och havet i synnerhet. Man tänder brasor, festar och skriver på ett papper ner önskningar eller något man inte längre vill ha; papperet kastar man på elden, som man sedan hoppar över för att ”bränna bort” sina bekymmer. I bland springer man på glödande kol. Runt midnatt är det dags att ”rena sig”; man ställer sig i vattenbrynet och går långsamt baklänges ut i vattnet, för att säkra lycka, hälsa och att ens önskningar ska gå i uppfyllelse året efter natten den 23 juni; en del badar helt och andra står i vattenbrynet och blöter sitt ansikte. Bilden är en känd målning av Jules Breton från 1875.
29 juni är helgdag för Sankt Petrus och Sankt Paulus, San Pedro y San Pablo.
25 juli firar spanjorerna Sankt Jakobs dag, Santiago Apóstel. Jakob har även namnsdag i Sverige denna dag. I Spanien är Jakobsdagen en religiös dag av betydelse, eftersom Sankt Jakob är Spaniens skyddshelgon.
15 augusti infaller Jungfru Marie himmelsfärd, Asunción de la Virgen, en katolsk högtid som vi inte firar i Sverige.
Hösten
9 oktober är profan helgdag i provinsen Valencia, Valencias dag, Día de la Comunidad Valenciana.
12 oktober är profan helgdag, Columbusdagen, Día de la Hispanidad, till minne av Christofer Columbus landstigning i San Salvador den 12 oktober 1492. Columbusdagen är både Spaniens nationaldag och en helgdag i stora delar av den amerikanska och spanskspråkiga världen, inklusive i USA.
1 november är alla helgons dag, Todos los Santos. Till skillnad från i Sverige är helgdagen inte rörlig utan fast.
6 december är profan helgdag, grundlagsdagen, Día de la Constitución, Spaniens andra nationaldag.
Text och foto:
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 23 augusti 2022